GÖRS??

Vissa människor kan verkligen konsten att tråka ut mig till vansinne.
De påbörjar något som ska likna en konversation, men sen konverserar de inte. Känns som total slöseri med tid.
En jag får meddelanden av på MSN använder i stort sett bara en- och tvåstaviga ord när han vill nåt. Knappt en hel mening ens.

Så här ser det ofta ut:

vad görs?

japp

nepp

mmm

hehe

kanke (=kanske)

...och så håller det på. Jag blir irriterad redan efter de första två ”mmm” och ”ok”. Det känns som att JAG måste dra konversationen framåt för att den överhuvudtaget ska kunna KALLAS för konversation! Det gör mig mest lack faktiskt.

Likadant på communities. Folk dyker in och skriver: ”Görs??” Ingenting annat. Bara ”Görs?”...
VADDÅ ”görs”???
Berätta något, ställ en konkret fråga, nånting....! Inte nåt fesljummet, oengagerat ”Görs?”.

Den som lägger noll energi på att åtminstone bilda en hel mening, har jag ingen lust att lägga energi på ALLS...
Tråkfolk med vokabulärer värdiga vilken treåring som helst. :-(

Just chattfolk kan vara rejäla irritationsmoment. Man är mitt uppe i en konversation, sen slutar de plötsligt svara. Och man hör inte av dem på två dar. Som barn vars uppmärksamhet riktas åt ett annat håll och man hamnar på "mindre viktig"-kontot, i alla fall tillfälligtvis.

Hur svårt är det att säga "...jag måste sticka, ska ut med en kompis", eller något. Det är så nonchalant och ohyfsat att bara utan förklaring strunta i personen man just pratat med och lämna datorn.

Visst, nätet är inte verkligheten, men om den jag pratar med är någon jag faktiskt känner "på riktigt"? Hade han eller hon bara gått mitt i ett samtal öga mot öga? Det hade ju verkat sinnessjukt.
Jag ser nätet som ytterligare en kanal för kommunikation, inte som bara en leksak.

Överhuvudtaget har jag svårt för folk som inte har tid. Rättare sagt - det finns folk som alltid verkar ha tid med allting annat, utom att prata med eller umgås med en. "Ooo det är så mycket att göra!" är en vanlig kommentar hos den moderna människan.

[Ja, men du tar dig tid att göra allt det där andra, och valet ligger ju hos dig hur viktigt det är och hur viktig jag ska anses vara. Eller?]

Stress hör vardagen till och jag orkar inte heller alltid ringa alla eftersom jag inte vill låta min trötthet gå ut över mina vänner i onödan. Men jag sitter inte heller och säger att en massa andra saker är viktigare än de, vilket man ju indirekt gör när man springer omkring och ser disträ ut och inte har tid att byta några ord. Det finns gott om sådana människor idag och de gör mig nervös med sin blotta existens.

Tur att man kan få utlopp för sina aggressioner via en oskyldig blogg så man slipper gå ut i världen och vara en über-bitch! :)